Dax att sluta dega!

Goda föresatser är inte alltid tillräckligt, vilket jag har märkt av under sommaren och större delen av hösten. Vad jag talar om är helt enkelt min träning som blivit lidande. Det är ju bara att kolla in mitt senaste blogginlägg från i augusti i år, ”Lata dagar vid sommarstugan”. Det stämde rätt så väl, det blev väldigt många lata dagar i somras och så fortsatte det under hösten och nu har vi i princip vinter och jag har fortfarande inte riktigt kommit igång med min träning. Det känns faktiskt inte speciellt bra, jag skäms faktiskt lite över den saken. Men i stället för att bara sitta här och skämmas så ska jag naturligtvis göra någonting åt saken, att bara oja mig över att jag inte tränar längre kommer ju inte att lösa några problem.

Svårt att komma igång igen
Det stora problemet med att träna är att om man gör uppehåll under en längre period så är det väldigt svårt att komma igång igen. I alla fall är det så för mig. Om jag tar ”semester” från träningen i en månad (som jag gjorde nu i somras) så är det väldigt svårt att hitta både ork och lust att komma igång igen. Det är inte första gången som det har hänt mig, men jag hoppas innerligt att det är sista. För att komma igång ordentligt så har jag börjat med proteintillskott. Jag bestämde mig av olika anledningar för ett vegetabiliskt protein (inte minst för att jag vill ha en så vegetarisk kost som möjligt). Det vanligaste vegetabiliska växtproteinet är sojaprotein och det är också det jag använder mig av.
För den som undrar hur det känns att börja träna på gym igen när man inte gjort det på flera månader (eller ens tränat någonting över huvud taget) så hittade jag en video som lite beskriver hur det känns:

Med andra ord, det är inte roligt och det beror ju delvis på att ovanan: man försöker fortsätta träningen på ungefär den nivå man låg på när man gjorde sitt uppehåll. Det är en mycket dum idé, eftersom man helt enkelt inte är lika vältränad längre. Efter inte speciellt många månaders avhållsamhet från träning så kommer skillnaden att vara stor. Att ”spara” kondition och styrka går ju inte utan när man slutar med sin träning så går det snabbt nedåt. Det är bara att acceptera att man i princip får börja om från noll igen. Eller, riktigt så illa är det ju inte, men ändå. Det är ju inte bra!

All hjälp välkommen
Det är ju just av det skälet, att det är hårt att komma igång igen, som jag på allvar börjat med det här med kosttillskott. Jag känner definitivt att jag kan behöva all hjälp jag kan få. Men kosttillskott är ju inte magi, så jag har även upprättat en liten lista som jag ska följa slaviskt, alldeles oavsett yttre omständigheter:

  • Besöka gym två gånger per vecka, måndagar och torsdagar.
  • Ut och springa en gång per helg.
  • Skaffa skidor och när det börjar bli väl mycket snö, ut och åka skidor en gång per helg.
  • Inte ta bil till jobbet utan gå eller cykla. Detta oavsett väder (vid regn finns ju paraply).
  • Pizza, kebab och liknande högst två gånger per månad.

Det borde vara tillräckligt för att jag ska kunna komma i riktigt bra form igen!

 

Lata dagar vid sommarstugan

Det är härligt med semester. Det är det allra bästa som finns, och i kombination med sommaren blir det helt oslagbart. Det är meningen att livet ska sakta ner i dessa lägen och att du bara ska befinna dig i nuet, något som faktiskt är svårare att göra än vad man tror. Jag tror själv att det beror mycket på var man befinner sig. Om man har semester hemma så tror inte jag att man verkligen kommer kunna ha semester, för vardagslivet gör sig alldeles för påmint hela tiden. Det är därför som jag spenderar i princip hela min semester i familjens sommarstuga.

Sommarstugan är min harmoniska del av världen

Därfinns inte alla de delar av vardagen som man har vant sig vid, på gott och ont, och det är precis det som är lösningen på stressen och pressen. Du tvingas helt enkelt att växla ner och puttra framåt istället för att jaga nästa högre växel, och det är som balsam för min själ att göra detta, varje år. Och det finns en sak jag älskar mer än något annat – det öppna vattnet.

Viktigt att planera – noga

Båten som vi har är i toppform efter att ha blivit väl omhändertagen i många, många år. I vanlig ordning så beställde jag båttillbehör från marinaman innan jag åkte ut till sommarstugan, så att allt skulle fungera som det ska. Det skadar dessutom aldrig att ha med sig lite extra tillbehör, ifall det skulle vara så att något går eller har gått sönder. Det gäller att vara planerande innan jag åker till vår sommarstuga, för när man väl är där så är det inte helt busenkelt att bara åka iväg och köpa det som saknas utan att det ska ta en halv dag. Därför ser jag alltid till att ha stenkoll på allt innan avresa!

 

Lyxstolar – för att jag är värd det

matstolDet är inte speciellt ofta som jag unnar mig det där lite speciella, lite lyxigare som det inte är så många andra som har. Det är lite synd att jag inte gör det mer ofta, för det är verkligen en skön känsla att ha när man använder något som inte är hopskruvat från IKEA eller MIO. Det är liksom känslan av att få en färdig möbel levererad som är speciell, och att samtidigt veta att det är hantverkare som har gjort den, inte jag själv (så att säga). Därför är det roligt, skönt och lyxigt att unna sig lite lyxigare möbler ibland.

Jag och Elin har kollat runt lite, och det är ju viktigt att vi båda blir nöjda med de möbler som vi köper eftersom att vi trots allt bor tillsammans. För att kunna trivas i sin bostad så måste ju alla som bor där vara med på noterna, och det var därför som jag redan från början involverade Elin i mina planer för att byta ut våra matstolar. Hon var på direkt, och hade faktiskt redan hittat en bra sida med grymma stolar. Mycket riktigt var det så, det fanns mycket fina matstolar från Inside Möbler, och det var också därifrån som vi beställde.

Vårt bord och vardagsrum har blivit helt annorlunda nu. Efter att tidigare ha varit något som såg ut som att vara hämtat ur IKEA-katalogen så finns det numer en större personlig prägel på rummet som gör att det känns mer unikt och speciellt. Det är verkligen en njutning att spendera tid vid vårt bord i våra nya stolar nu.

 

Jag ser ingenting!

Jag hatar bilar. Jag har gjort det sen första stund jag satte mig i en för att övningsköra för första gången. Det är jobbigt, tråkigt och det innebär bara en massa problem hela tiden att ha en bil. Men jag är smärtsamt medveten om nyttan som den gör, för skulle jag inte haft en bil så skulle det betyda att jag inte kunnat ta mig dit jag vill, storhandla eller vad som helst. Bilen gör saker möjliga, hur drygt det än må vara att äga en.

Min lilla Opel är ett sällsamt exemplar av värdelöshet, då det i princip alltid är något som är krångligt med den, problem som dessutom kostar en mindre förmögenhet att fixa. Jag hatar att dessa problem finns, men vissa utav dem är inte speciellt komplicerade att ordna, och behöver inte kosta så mycket. När jag fick mina stenskott fixade på Ryds Bilglas kände jag att jag hade övertrumfat min bil i smarthet; det kändes helt enkelt som att det var jag som vann den här gången.

Det gör mig glad att det finns vissa saker med bilen som är enkla, och billiga, att åtgärda. Att få bra hjälp är också lika uppskattat, och precis som http://www.rydsbilglas.se/stenskott säger så tar de hand om all kommunikation med försäkringsbolaget. Det gjorde att jag enbart kunde ta det lugnt, medan de fixade min ruta och sedan bara åka därifrån och bara behöva betala en självrisk på några hundralappar. Ibland är det faktiskt jag som står som segrare över den där jäkla maskinen.

 

Wax on, wax off

Ur smärta föds framgång är ungefär vad det engelska uttrycket ”no pain no gain” betyder och det är definitivt sant. För någon som mig som gör en del modelljobb är det lite extra sant. Modeller har ju vissa krav på sig, krav som kanske inte alltid är helt bra (jag har tidigare påpekat det där om att vara smal). Men ett annat krav är att man måste hålla nere mängden hår på kroppen. Visst, det är naturligt och så men lurviga ben (hur lite lurviga de än är) leder till att man knappt kan få några jobb alls. Då får man välja hur man vill ha det. Slå ett slag för rätten till håriga ben eller kunna arbeta. Själv väljer jag det sistnämnda och även om jag självklart tycker att alla ska kunna se ut som de vill så gäller det ju omvänt också – jag trivs med lena ben och vill inte att någon ska säga åt mig hur jag ska göra.

Men så var det det där med smärta… Man (kvinna!) kan få bort håret på benen på flera olika sätt. Det bästa sättet i mitt tycke är vaxning då det verkligen får bort alla hår vilket rakning inte alltid lyckas med, och då det håller benen hårfria länge. Nackdelen är då som sagt att det gör ont. Men det gäller mest i början. Man ”vänjer” sig, och vaxar man benen regelbundet hinner håren inte växa ut helt med följd att det gör mindre ont. Man kan vaxa sig själv, men det ger sällan lika bra resultat som att låta en klinik göra det (själv använder jag Clinic Divine, som verkligen kan rekommenderas). En klinik har tillgång till mer exklusiva produkter och mycket kunskap och vet vad som passar bäst för varje enskild person. 

 

Jag måste ha det här armbandet!

Jag har hittat ett så himla snyggt armband på Bling it som jag tänker köpa så fort jag har fått lön. Märket är The Rubz och det ser ut som ett brett länkarmband men länkarna är av silikon förutom tre stycken som är av rostfritt stål. Armbandet finns i en massa olika färger och jag vet ärligt talat inte om jag kommer att kunna köpa bara ett… Jag vill ha grå/silver, leopard/guld, ljusblå/guld, rosa/rosé och vit/guld. Det känns som en omöjligt uppgift att välja ett av dem, så jag tror att jag kommer att köpa minst två. Frågan är bara vilka. Vilka tycker ni att jag ska köpa?

The Rubz

Bild: Blingit.se

Egentligen skulle jag vilja ha alla, men det går ju inte. Men minst två ska jag ha i alla fall. Jag såg på en bild att det var en som hade två stycken på sig samtidigt, och det var riktigt snyggt, så jag får nog välja två som går att matcha med varandra så att man både kan använda dem tillsammans och var och en för sig. Det står att armbanden passar de flesta men att man bör ha mellan 15-18,5 cm runt handleden för bästa komfort, så jag ska leta upp ett måttband och mäta min handled innan jag beställer.

Jag gillar verkligen Bling it. Det finns en massa smycken där som jag gärna skulle vilja ha, och en massa snygga klockor också. För att inte tala om väskorna. Och plånböckerna. Och sjalarna. Så vi får väl se om det slinker med något annat i varukorgen också.

 

Första inlägget!

Välkommen till min blogg! Jag heter Janina och här kommer jag att blogga om mitt liv och min vardag med mode, träning, kost, heminredning, jobb, vänner, fest och annat. Jag drömmer om att kunna försörja mig på att jobba som modell och att skapa ett eget märke där jag designar kläder och accessoarer. I dagsläget gör jag en del modelljobb men arbetar också deltid i en modebutik. Jag trivs väldigt bra med livet, men samtidigt så vill jag också utvecklas och skapa mig en karriär – och jag är beredd att arbeta hårt för det.

Den här bloggen blir som min dagbok där ni får följa med mig på min resa mot mina drömmar. Jag kommer förstås också att tipsa om saker, visa upp nya fynd som jag har shoppat, dela med mig av träningstips, skvallra om kändiseliten och mycket mer. Jag hoppas att ni kommer att gilla min blogg, och ni får hemskt gärna kommentera det jag skriver och dela eller länka till mina inlägg. All uppmärksamhet är välkommen, för det är alltid en fördel att synas när man vill komma någonvart i den här branschen.

En person som kommer att dyka upp titt som tätt här i bloggen är min roommate Elin som jag delar lägenhet med. Hon drömmer också om en karriär inom mode, och även om vi inom vissa områden är konkurrenter och dessutom riktiga vinnarskallar båda två så är vi samtidigt också bästa vänner. Vi har alltid roligt tillsammans oavsett om vi tränar, festar eller jobbar.

Ha det bra så länge!
/Janina